Efter en mycket intensiv höst har lugnet nu börjat infinna sig. Säsongen startade med att matte och Lilla My var på tjejkurs med Kristina Edh en hel helg. Vi hade lite otur med vädret och lite mindre fågel än vad vi hade hoppats på, men det var ändå kul att umgås med likasinnade tjejer och damer, det blev många skratt och härliga diskussioner.

Veckan efter var det dags för den efterlängtade rip-premiären. Vi guidade åt ett företag och hade fyra fantastiska jaktdagar med mer ripor än jag sett i hela mitt korta fågelhundsliv. Efter några dagars jobb och vila blev det ett par jaktdagar på våra hemmamarker också.

Helgen efter var det prov i Sälen, tyvärr ställde dimman till det, så dag ett fick vi bara gå en runda innan provet avslutades, och lika bra var det, man såg inte mer än max 50 m framför sig i bästa fall. Inte skoj.
Dag två var det bättre förhållanden och Busa och husse tog ett 3:e pris med VP.

Nästa helg var det fältprov i Kungsör. Uffe skulle döma på lördagen och det var endast en unghundsklass den dagen så jag skulle bara ta det lugnt och mysa med hundarna. Tyvärr vaknade vi mitt i natten av att det kröp på oss och dessvärre var sängarna fulla i vägglöss. Blev inte mycket sömn den natten. Uffe for iväg o dömde på morgonen och jag tog tag i saneringen, vilket tog hela dagen. Vi skulle byta boende, för det var meningen att vi skulle starta på söndagen, men då strulade det med nycklar och klockan var redan så mycket, så vi kände att vi fick nog och åkte hem istället. Den helgen vill vi helst bara glömma. Tack och lov klarade vi oss från att få med oss några kryp hem.

När vi kom hem åkte Uffe på älgjakt, och när det blev helg blev det jakt på hemmamarkerna igen.

Sedan var det dags för Fjäll-SM i Bruksvallarna. Detta var första säsongen i segrarklass för Azzi och Lilla My och det var kul att få delta i ett SM-kval. Azzi tog sig vidare till final på sitt sök, men några premier fick vi tyvärr inte med oss.

Jobba och vila en vecka var tanken, men det blev en halv dags träning på fältfågel på Isaksbo. Många fasaner sprang det inne i tätbevuxna odlingar så det blev mycket uppflogsträning.

Samma kväll åkte vi vidare till Funäsdalen för SISK huvudprov. Denna gång var även lill-matte Ebba med och hon visade sig vara en hejare på att visa upp hundar. Hon lyckades få Excellent på både Azzi och Toka på utställningen, medans husse ”bara” fick ett Very Good på Busa. Gissa om hon var lite mallig.
På huvudprovet gick Lilla My mycket bra och låg på topp efter första rundan, men sen stötte hon en ripa i tredje släpp o så var den dagen över. Azzi försvann och husse valde att dra sig ur för att gå och leta, såklart stod hon när han väl hittade henne, men så är det ibland. Toka och husse lyckades i alla fall knipa ett 3:e pris på fredagen, hennes första premie i ökl.

Det blev ytterligare en jaktdag helgen efter, men det var tungt och vasst före och skygga fåglar.

Vi hade bestämt oss för att inte starta på Långtora den här hösten, men jag ändrade mig i sista stund och anmälde Lilla My. Jag hade tur och fick plats både i segrarklassen på fredagen och i öppen klass lördag och söndag. Söksmässigt gick hon bättre än hon någonsin gjort på fält, men lydnaden var det lite si och så med, så vi fick åka hem utan premier denna gången.

Sen blev det, tro det eller ej, två hela helger utan vare sig jakt eller prov. Det fanns varken ork eller väder som lockade, och det var ganska skönt att få komma ikapp lite här hemma också. Jag stod på julmarknad med mina Foreverprodukter på fars dag, så helt ledigt blev det ändå inte.

Sen var det bara ett prov kvar på säsongen. Det var på Trossnäs och det var första gången vi var där. Tyvärr började Lilla My löpa, så jag fick bara gå publik med Arya, vilket i och för sig var nyttigt för henne. Husse dömde en dag och startade Azzi, Busa och Toka en dag. Men det ville sig inte riktigt den här gången. Vi hade i alla fall en mysig helg med Ebba och hundarna och alla fågelhundsvänner. Det var riktigt bra marker att gå i.

När vi kom hem från Trossnäs tog vi det svåra beslutet att låta vår gamla Cagiva få somna in. Hon hade väldigt dålig aptit sista månaden och tappade fort i vikt, knölar i juvren som med största sannolikhet var metastaser gjorde att det gick fort på slutet. Hon var dock glad och relativt pigg in i det sista. Men det kändes att det var rätt beslut även om det alltid är fruktansvärt tufft. Det märks att det var hon som på sitt tysta vis höll ordning i flocken, för de är allt lite vilsna nu när hon är borta. Det är ingen som riktigt tagit på sig rollen som flockledare ännu.

Säsongen avslutades med unghundsträning hos Vii-jägarens i Kungs Husby. Det var jag och Arya som åkte dit, vi fick sällskap av Ingemar och syster Freja (Sansa). Från att tidigare inte ha varit i fågel fick vi se polletten trilla ner. De använde näsan, stod fint för fågel och reste friskt. Vi fick bara testa att gå fram i lina, och det var nog bra, för stoppet som suttit så fint i skogen var visst alldeles bortglömt bland alla nya intryck. Men nu har vi sett att förutsättningarna finns där, och intresset för fågel har väckts. Ser fram emot en spännande vårvinter.

Men först ska vi vila, det är verkligen välbehövligt, i alla fall för oss tvåbenta.

Vi vill passa på att önska er alla en riktigt skön jul tillsammans med era pälsklingar.

//Maria (vid tangentbordet) och Uffe.